För flera år sedan läste jag boken påven johanna, jag minns att jag tyckte myckt om den.
Det var en bok som grep tag i mig.
Igår såg jag filmen, Påven Johanna, blev överraskad när jag såg boken blivit film, och att jag missat detta faktum.
Jag kom inte ihåg allt för mycket av boken, och borde kanske ha läst om den innan jag såg filmen, eller så talade filmen mer för sig själv på den här sättet.

Men min reflektion är såhär; efter boken upplevde jag; "Wow, detta har hänt!" en underbar känsla, filmen fångade tyvär inte det, utan efter den kände jag mest; "visst hade detta varit coolt om det hänt?"